Boken är intressant, men för min del kändes intresset mer akademisk än känslomässigt. Jag blev aldrig riktigt intresserad eller känslomässigt påverkad av karaktärerna, även om Guillou gör sitt ytterste för att hjälterna ska vara sympatiska och skurkerna är båda slemmiga och otrevliga.
Ewa Johnséns kärleksliv kändes som ett onödigt påhitt i sammanhanget, personligen tyckte jag det känndes som ett försök till att lägga en personlig vinkel till ett reportage.
Sedan hjälpte det inte att jag tyckte språket var väldigt stelt i vissa passager. visst, jag är en anglofil dansk som läser på svenska, men jag tycker ändå att "high five" är så pass känd i dag att "slog händerna ihop över huvudet i en amerikansk basketball hälsning"^* är båda krångligt och onödigt

Det som jag tyckte var intressant var polisarbetet - och speciellt det som skiljer det svenska rättssystemet från det amerikanske. Precis som många av karaktärerna i boken har jag sett för mycket amerikansk rättspraxis för att veta hur det svenska systemet fungerar i praktiken, då blir det extra spännande att följa polisernas dagliga arbeta.
Jag förutsätter att Guillou, som tidigare journalist, vet hur det svenska rättväsendet fungerar och att han använder detta vetande korrekt i boken.
Borgenssummor, polistrakasserier, olagligt framförskaffat bevismaterial etc. finns inte alls på det sätt som man är van vid från NYPD Blue och otaliga filmer.

Slutligen undrar jag hur Guillous inkluderande av Anna Lindh mordet kommer att påverka hur boken uppfattas om några år. På många sätt känns Hamilton böckerna som ögonblicksbilder av Sverige i och med Guillous behandling av "dagsfärska" händelser, men samtidigt med att det ger böckerna en stark identitet och en realism som kan saknas i andra liknande böcker gör det också att de kan kännas förlegade när de läsas tio år senare.

Författare: Guillou, Jan
Titel: Tjuvarnas marknad
Förlag: Piratförlaget
Copyright: 2004
ISBN: 9164201325

Tjuvarnas marknad får 6 av 10

^* Detta är en omskrivning, då jag inte hittar den passagen igen och inte skrev ner den då jag läste den första gången, men jag kan säga att jag var tvungen att läsa det två gånger för att uppfatta att det var en "high five" som beskrevs.