Är du inte nöjd med din nuvarande webbadress?

Känns svensson.se inte tillräcklig unik?

Vill du ha din egen TLD som t.ex. .svensson?

Om ICANN godkänner ett nytt förslag kan du snart få ditt helt eget topp-domännamn. Det vill säga om du har någonstans mellan €25 000 till €250 000 över, som du inte behöver till annat.

TLD idag

I dag finns det två typer av godkända TLD; Generic TLD (gTLD) och Country code TLD (ccTLD).

Exempel på gTLD är:

· .com (Commercial, från början avsedd enbart för företag)

· .net (Network)

· .org (Organization)

· .gov (Government. Enbart för användning av den amerikanska regeringen)

· .edu (Educational; enbart för skolor och universitet och primärt amerikanska)

Exempel på ccTLD är:

· .se (Sverige (såklart))

· .dk (Danmark)

· .uk (Storbritannien)

· .de (Tyskland)

Sen finns det ett antal ccTLD som har fått specialstatus antingen för att man kan bilda ord med dem eller för att de matchar en annan befintlig förkortning, exempel är:

· .nu (Niue. Används primärt på danska, svenska och holländska sidor)

· .fm (Federated States of Micronesia, Många radiobolag använder detta)

· .tv (Tuvalu. Många TV-bolag använder detta)

Vem vill ha ett eget TLD?

Berlin och Paris har båda intressegrupper som håller på att finansiera ett köp av .berlin och .paris om förslaget skulle godkännas.

Vad bör man tänka på?

Det finns som alltid ett antal hänsyn som måste tas:

· Intressekonflikter som; bör en .football domän registreras till europeisk eller amerikansk fotboll?

· Stötande eller kontroversiella domännamn; skall det vara möjligt att registrera .jihad?

Sedan är det den tekniska aspekten, enligt DN skall det bli möjligt att registrera icke-latinska TLD. 15 icke-latinska språk har testats med olika webbläsare.
Det är väl på många sätt positivt, men jag ser personligen en stor nackdel med detta: Internets gränsöverskridande förmåga är redan begränsat av censur i länder som Kina, Egypten och Iran. Med icke-latinska domännamn begränsas tillgången till vissa sajter ytterligare, inte bara för utanförstående, men även folk som arbetar utanför hemlandet och inte har tillgång till datorer med t.ex. kyrillisk tangentbord.

Källa: DN Ekonomi och International Herald Tribune